Jeppelonnqvist

Innan dagens kvartsfinal så började tankarna komma smygande, är det verkligen så viktigt? bryr jag mig egentligen så mkt? ja jag blir glad när Malmö vinner och jag blir arg och besviken när dom förlorar men ändå, bryr jag mig så  mkt?

 

När Redhawks gjorde 1-0 i slutet på första perioden så fick jag mitt svar, jag hoppade runt i vardagsrummet, jag klappade händerna så hårt att jag nästan fick ont, efter det var det i princip 40min med ren och skär tortyr, jag kunde inte sitta still, benen trummade konstant, blicken flackade, efter Växjös 1-1 blev det nästan ännu värre, när Rakshani dunkade in2-1 var det olidligt, sista 3 minuterna sprang jag runt i vardagsummet och skrek, när slutsignalen väl gick sjönk jag bara ner på knä mer eller mindre utmattad och försökte suga in den fantastiska stämmningen som var i Malmö arena ikväll, magiskt!

Vi är alltså i Semifinal, miracle on ice? känns igen som att det här laget har nått stort på gång och verkligen har prickat in formtoppen(med undantag för förra matchen) riktigt starkt att vinna idag trots att powerplay spelet klickade och hur starkt är det inte att vi kan kasta in vem som helst av målvakterna och så verkar det som om dom storspelar på beställning.

Vi är i semifinal för första gången sen 2001 och fan vad jag bryr mig och älskar det!!!!