Jeppelonnqvist

Igår var jag med om nått som var jävligt obehagligt...

Jag var på väg tillbaka från byn(Oslo) med tåget,  hade klippt mig och skulle mu hämta kidsen och ta med dom till badhuset.

Vi hade precis börjat rulla från Fetsund station när jag märker ett dunk mot sidan av tåget i princip precis där jag sitter, detta efterföljs av flera "dunkar" under tåget, min första tanke är att "fan nu hamnade nån under tåget) 

Tåget stannar direktoch det blir liksom helt stilla, det är ingen på tåget som reagerar men utanför serjag två äldre damer som ser riktigt chockade ut... efter vadsom känns som en evighet (men var såklart inte det) så kommer konduktörena rusande ut på perrongen..

Jag hinner precis messa Carina att jag tror att nån blivit överkörd av tåget när vi får det bekräftat av tågvärden att det varit en olycka och att en person blivit överkörd.. en man har altså på nått jävla sätt halkat, snubblat, ramlat eller nått mellan perrongen och tåget och därmed hamnat under tåget.. Detta har då hänt precis utanför där jag satt.

Från fönstret ser jag att det kommer ambulans, brandkår och polis, efter en stund får vi besked om att vi måste av tåget och ska gå ut längst bak (olyckan hände vid första vagnen) när vi går ut är det så klart omöjligt att inte titta bort mot det som hänt och när man ser att dom inte verkar ha fått upp personen på perrongen (nu har det säkert gått 20 min) så förstår man att det är ganska allvarligt, efter några minuter dyker en ambulans helikopter upp och vi får besked om att flytta oss ännu längre bort, när då ambulanshelikoptern blir stående en stund så förstår man att det nog är kört, får senare reda på att mannen blev dödförklarad på plats..

Jag kan erkänna att hela händelsen chockade mig ganska rejält..jag var rätt så skakis efteråt.

En annan sak när sånt här händer är att man ser människor sanna natur, på tåget precis efteråt så var dom flesta passagerarna lugna, alla satt tysta och väntade på info/instruktioner, två unga killar frågade den märkbart stressade tågvärden om han behövde hjälp men sen är det alltid några få som bara kan tänka på sig själv, framför allt en kärrring som tydligen absolut inte hade tid med att nån hade blivit påkörd, hon tjatade och tjatade om att tågvärden var tvungen att fixa en taxi till henne så att hon kunde ta sig vidare, detta alltså medans vi hör ambulans och polis sirener i fjärran (vi sitter alltså fortfarandepå tåget och det har inte gått många minuter) då reagerade jag på ett sätt jag inte helt var beredd på, jag ställer mig upp och skriker över hela vagnen "SKÄMTAR DU ELLER? Nån har blivit påkörd av tåget och du tjatar om en jävla taxi, tror dom har lite viktigare saker att tänka på" Jag blev helt enkelt skit förbannad, här låg en människa död/döende nästan under fötterna på oss och kärring jäveln kunde bara tänka på sig själv..

 

Hur som helst, det var en obehaglig upplevelse och jag ville egentligen bara skriva av mig, kan säga att jag kramade tjejerna extra hårt när jag hämtade dom den dagen.

 

Idag gick jag precis samma runda som jag gjorde för lite mindre än ett år sen, från jobbet till Røhne-Selmer, när jag gick förra året var det för att hämta min nya bil, jag kan fortfarande komma ihåg känslan, jag studsade fram, gick på moln, inte bara för att jag äntligen skulle få en ny bil men jag mådde helt enkelt jävligt bra, jag kändemig oslagbar, att jag hade världen för mina fötter och att allt till slut skulle bli bra igen men jag glömde att även om man mår bra så kan man  inte bara släppa allt, man måste fortsätta jobba hårt, så därför hade jag inte direkt samma lätta steg idag när jag skulle hämta bilen från service men nånstans så kände jag ändå att allt blir bra till slut bara att det tar lite längre tid, tålamod är verkligen nått jag måste lära mig.

 

Hur som helst så kan jag absolut rekomendera Røhne-Selmer på Lilleström om ni ska köpa Ford, riktigt bra service och grym personal, både vid bilköp och vid verkstadstimme.

 

 

Kan balsam gå ut på datum?

 

Vad hände i OS hockeyn??? TYSKLAND är i final!????!

 

När Lindström och Svendsen ställde upp för sista skjutningen på stafetten idag så var det nog första gången under detta OS som jag var riktigt nervös.